Satt och pratade med en vän idag och kom in på ett djupt ämne, nämligen om hur folk uppför sig mot sina medmänniskor i dagens samhälle. Vi sa att vi kan inte förstå att folk är så respektlösa som dom är nu för tiden...eller nu för tiden, dom var kanske det förr också men på ett annat sätt. Men förr så var man artig på ett annat sätt, reste sig när en kvinna reste sig vid bordet, tog av sig hatten/mössan inomhus, höll upp dörren osv... alla dom här små sakerna som tillslut blir något stort...

Människan har gått från att vara människa till att bete sig som ett djur. Fast att kalla oss djur är nog snarare en förolämpning mot djuret som faktiskt drivs av sina instinkter och trots allt älskar dig och är dig hängiven så länge du ger dom mat och behandlar dom väl. Vi människor har blivit slit och släng varor och så fort det inte passar så hoppar vi från den ena till den andra utan att ansvara för vad vi själva har gjort eller kunde skött bättre och det är bara oss själva vi tänker på i första hand.

Men vi saknar inte bara respekt och ljuger för varandra vi ljuger och är respektlösa mot oss själva också genom att tro att de handlingar vi utför och som känns lättast är dom som också är bäst i slutändan, fast egentligen kanske det är så att det som känns jobbigast att göra är det som är rätt?

För hur många gånger har du vänt bort blicken när du ser en hemlös tigga?
Eller tänkt för dig själv  -Jag ska inte lägga mig i när du sett någon bli orättvist behandlad, eller valt att ljuga om något för att skydda ditt eget skinn?

Om vi alla slutade ta den lätta vägen och mötte det som är jobbigt, respekterade folks vilja och ord så skulle nog snart världen bli en aning bättre plats att leva på...

Idag var jag o lunchade med min före detta svärmor Sharifeh, så skönt när man kan ha en bra relation med människor som stått en nära även om man nu inte "tillhör" familjen. Vi gick till Mälarpaviljongen, ett underbart ställe att fördriva timmar på... massa folk men personalen var som alltid lika trevligt! Blev en massa catch up om alla i släkten och vilka barn som fötts och hur alla mår och vad som händer i Iran osv osv... Maten var supergod, jag käkade Halloumiburgare och Sharifeh wallenbergare...

Soligt och skönt!
Äntligen var det varmt och skönt och tid för att sola... Skönt med innergård då där det inte blåser, så det var verkligen bastu, men det gillas =)
Sen bar det iväg till Amba o hämta upp Mikaelas väska och en snabb middag på Humlan och säga hej till Mirre. Fatta att smöret till brödet e så här snyggt! Jag älskar cesarsallad, på sommaren lever jag nästan bara på sallad just för det är så frächt och gott...
"Det vi fruktar mest är inte att vara otillräckliga.
Vår djupaste rädsla är att vi har omätliga krafter.
Det är vårt ljus, inte vårt mörker som skrämmer oss mest.
Vi frågar oss: Skulle jag vara lysande, fantastisk, begåvad och förbluffande?
Egentligen, hur kan vi undgå att vara det?
Du är ett barn av Gud.
Att du spelar liten gör inte världen bättre.
Det ligger inget stort i att krympa, så att andra människor i din närhet skulle slippa känna sig osäkra.
Vi föddes till att förverkliga Guds härlighet inom oss.
Den finns inte bara i några utav oss -den finns i alla.
Och när vi låter vårt eget ljus skina ger vi omedelbart andra tillåtelse att göra detsamma.
När vi gjort oss fria från vår egen rädsla gör vår närvaro andra automatiskt fria."

Från Nelson Mandelas första tal som president för Sydafrika

Han e klok den där gubben!

Igår var en sån dag, inget var som det skulle men fan vad kul det var ändå!
Kanske inte för Mikaela ändå...

Mikaela o Erika kom hem till mig, men någon hade spillt öl på Mikaelas kläder så vi fick snabbt kasta dom i tvätten, synd bara att tvättstugan låser sig klockan 22.00 och att jag glömde det, så där stod Mikaela utan kläder... som tur är har jag lite resurser....

Sen begav vi oss mot humlan för och hälsa på mirre och fick skjuts dit av Robin och Calle Tack för det =) Dom skulle senare dansa på Amba så vi tog oss dit och där förlorar Mikaela sin väska för första gången på kvällen men den återfinns senare i baren.

När det sen är dax att gå vidare till Village, då har Mikaela tappat bort sin väska igen... för andra gången så det är bara gå tillbaka och leta efter den... Men nu tappas även Mikaela bort så jag och Erika beger oss mot village, strax utan för white room försvinner Erika oxå så kvar står jag ensam... hmm... vad göra? ingen svarade i telefon...

Det blev Max för pommesfrites och dipp och sen hem.

Spenderade halva eftermiddagen igår med singstar hos Casa Linda...visserligen sjunger jag falskt och förstår inte hur man ska läsa texten med skoj va det.... Två andra som oxå tyckte barnens singstar var roligt var Linda & Cornelia, hur kul Isabell och Bianca tyckte det var låter jag filmklippet tala om... =)

Satt och tänkte tillbaka på hur jag levde som Jag liten, eller liten och liten... yngre... Alla perioder man gått igenom. Jag hade en Ebba Grön period och detta är nog den bästa låten av dom Die Mauer...

Die Mauer, som är tyska och betyder Muren och används om Berlinmuren, är en ballad från 1982. Låten handlar om Berlinmuren och hur den splittrade familjer och kära, hur den delade upp det som tidigare varit ett land och ett folk, Tyskland, i BRD och DDR.



Halt!
Här får ingen passera
Här kommer ingen förbi
Kommer aldrig över nå' mera
Så gå är du snäll om ditt liv är kärt

Över taggtråden såg jag min livskamrat
Susanne stod och gestikulera'
Jag har gått här i 20 år snart
Men med en k-pist är det svårt o diskutera

Jag gick långsamt hemåt
Hemåt den kvällen
Skulle jag få se henne igen?
Hjärnan värkte, hjärtat värkte
Skulle jag bli hel igen?
En dag så stod, stod den bara där
En mur mellan mig och den jag hade kär
Vi bor två kvarter ifrån varann
Men en grå prick är det enda jag ser av Susanne

Vi skulle få leva här x 4

Alla vackra rosor är våta
Av blodet från ert Heliga korståg
Och jag ska aldrig förlåta
Det som hände vid muren
Jag har tänkt jävligt mycket
Mycket på att fly
Jag vill se hennes kropp
Jag vill smeka hennes hy
Höra hennes stämma
Jag ska viska i hennes öra:

Vi skulle få leva här x 4

Ja jag, jag vet, jag vet precis hur
Jag flyger över eran mur!
Åhh, jag vet, Åhh jag vet
Jag vet precis hur
I'll be the acid spy
Jag gör vad jag vill
Jag vet precis hur
Jag vet precis hur, åhh-åhh

Vi skulle få leva här x 4

Gårdagen började med diverse härliga förolämpningar från mina vänner, Erika som kläckte ur sig något i stil med att tur att du är snygg så du inte behöver din insida, och Mirre som trodde jag var sjuk när jag frågade "varför" på hennes fråga om vi skulle ut, det är ju lillördag OCH helg liksom... hahaha men jag förstod vad dom menade.

Mirre kom hit och vi fixade oss för o gå ut... mycket snack och planering blev det och premiär för mina röda skor, SÅ sköna var dom, först drog vi till LeBon för o möta upp Fredrik... En sväng förbi amba och sen village och Hells och Solli...
På solli fick jag mig ETT gott skratt som jag fortfarande fnittrade åt när jag vid halv 6 promenerade hem... tyvärr kan jag inte dela det skrattet offentligt på bloggen men det går att läsa under "privat"

Nu är  jag så jävla arg... Vaknade i morse av att en vän ringde och berättade att en annan "vän" hade ljugit för mig om en sak. Vad saken handlar om behöver vi inte gå in på men när jag ringde upp henne och konfronterade henne varför hon ljugit så sa hon att hon ljugit för hon trodde att jag skulle bli ledsen utav sanningen!

SEN NÄR I HELVETET BLIR MAN LEDSEN AV SANNINGEN???

Jag är väll hellre sårad av sanningen i en kvart eller så än lever lyckligt ovetande med lögnen en lång tid så det sen blir dubbelt så ledsamt när lögnen avslöjas. För avslöjas det gör dom alltid, förr eller senare. Men då kommer den vän jag trodde brydde sig om mig dels ha gått bakom ryggen och dels inte haft stake nog att säga som det är.

Jag är ingen jävla porslinsdocka, jag har varit till helvetet och tillbaka och som man säger "What does not kill me makes me stronger " så varför tro att jag inte skulle klara av att höra en sån sak? Jag struntar fullkomligt i det som har varit, jag har börjat om på noll och försöker att inte påverkas av det förflutna. Jag har lärt mig mycket positivt, att bara kunna acceptera saker för vad dom är, att kunna släppa taget om känslor som påverkar mig negativt osv... Så varför tror alla att jag är så ömtålig och måste skyddas jämt? Blir jävligt trött på det!!!

    Blessings on the hand of women!
    Angels guard its strength and grace,
    In the palace, cottage, hovel,
    Oh, no matter where the place;
    Would that never storms assailed it,
    Rainbows ever gently curled;
    For the hand that rocks the cradle
    Is the hand that rules the world.

    Infancy's the tender fountain,
    Power may with beauty flow,
    Mother's first to guide the streamlets,
    From them souls unresting grow—
    Grow on for the good or evil,
    Sunshine streamed or evil hurled;
    For the hand that rocks the cradle
    Is the hand that rules the world.

    Woman, how divine your mission
    Here upon our natal sod!
    Keep, oh, keep the young heart open
    Always to the breath of God!
    All true trophies of the ages
    Are from mother-love impearled;
    For the hand that rocks the cradle
    Is the hand that rules the world.

    Blessings on the hand of women!
    Fathers, sons, and daughters cry,
    And the sacred song is mingled
    With the worship in the sky—
    Mingles where no tempest darkens,
    Rainbows evermore are hurled;
    For the hand that rocks the cradle
    Is the hand that rules the world.

Ja vad ska man säga...
Vi firade födelsedag, började hemma hos Annika i hennes galet snygga lägenhet vid Liljeholmskajen, massa gott att äta och dricka och vi hade vår egna trubadur  =)

När Limon kom var det singstar i den och jag tror vi sjöng hellre än bra men roligt var det... väl framme vid BMB så skulle jag följa med Sofia till 7-eleven och på halva vägen tappar hon sin sko, så vi får skjuts av några raggare men det skulle vara kisspaus o grejer och nånstans i allt försvinner hon!

Där är jag ensam med mina nya vänner sen 20min... och dom frågade om jag skulle följa med ut till Arlanda på nått biker/raggar fest och what the hell... livet är till för att leva man måste chansa ibland så varför inte prova något nytt? Så mot arlanda bar det av =) väl framme är det 60-tals bilar, hembränt i dunkar o en och annan Bandidos snubbe... men fy fan va kul jag hade =)
Det grymmaste är att bilen ägs av en av tjejerna =)

Jag drömde att jag hade blivit dömd till döden genom giftinjektion... Jag kunde känna hur jag låg på britsen och hur dom spänt fast mina armar, Linda stod brevid och höll min hand och sa tröstande attt det skulle inte göra ont, jag skulle bara somna in... Jag kände hur nålen stacks in i armen på mig och genom paniken jag fick i drömmen så vaknade jag.

Jag ringde Linda direkt för o berätta hur hemsk dröm jag haft men hinner inte berätta förens hon talar om att hon drömt en sån hemsk dröm på natten om hur jag mördar någon genom strypning och hur hon går ut ur rummet när jag gör det...

Jag trodde jag var på söder men det var jag tydligen inte... jag var på KGB på malmskillnadsgatan, en bar/klubb där Mikaelas killkompis spelade i ett band, vad hon missat att berätta var att det var rock, eller pop, eller hårdrock... det var sån där musik där man inte hör vad dom sjunger och det går inte att dansa till... sen hade alla köpt sina kläder på myrorna eller nått, och alla hade platta skor, inte en högklackad sko någonstans...
Men det var rätt kul att va där... lite som att gå på skansen...  fast här fanns det inget skyddsnät i mellan :P
Jag vet inte vem som hade roligast, jag eller Carro som skrattade åt mig... hon e en grym tjej, älskar hennes tatueringar särskillt den på armen, fast jag kommer inte ihåg vad det stod...

Sen drog vi vidare till mina hemtrakter och gjorde Utecompagniet osäkert tillsammans med några vänner men måste nog säga att jag hade roligare på skansen... nej förlåt, KGB...

Blir världen och människligheten mer och mer avancerad och komplicerad ju längre fram i utvecklingen vi kommer? När vi alla var grottmänniskor så jagade vi, slog ned våra kvinnor o släpade hem dom i håret, det var de enda två sakerna i stort sett man kunde, svårare än så var det inte...

Sen i takt med att utvecklingen gick framåt så kom det mer avancerade vapen att jaga med och naturligt nog så väcks det ha begär hos den som inte hade just det och sen rullade det hela på tills vi utan en tanke bedriver de sju dödsynderna utan att blinka...


Om vi skulle backa tillbaka bandet tills den dagen då vi inte hade nått. Inte kände girighet, inte var avundsjuka, inte var stolta utan bara var, undrar om inte många psykiska sjukdomar då skulle vara borta och vi människor skulle må bättre... kanske det blir kortslutning i hjärnan av all information och alla känslor vi i dagens samhälle bär på?

Om Nisse inte skulle vara avundsjuk på grannens bil, så skulle Nisse inte må dåligt för han inte tjänar tillräckligt med pengar, så börjar Nisse sträva efter mer pengar, arbeta mer, vilket resulterar i att hans familj hemma inte träffar sin familjefar tillräckligt, vilket kanske gör att kvinnan känner sig ensam och blir deppig, kanske söker lyckan någon annanstans, barnen får en syn på livet där pengar är viktigt, otrygga i sig själva pga avsaknad av en fadersgestalt osv osv ni ser ju vart jag vill komma...

Så jag tycker vi borde backa lite. Stanna upp. Klä av oss alla känslor som får oss att må dåligt och som får oss att blir rädda för att våga göra saker bara för att vi är oroliga för vad konsekvenserna blir, chansa utan rädslan för vad som komma skall... Man behöver inte vara störst, bäst och vackrast... Man kan vara liten och svag och det är helt ok ändå...

Uppe med tuppen idag och kunde inte somna om...
Blev frukost på 7-eleven och sen fixa mitt nät... det visade sig att jag satt i mitt sim-kort åt fel håll hahahhaha så jäkla klumpig...

Mötte upp Johanna för lite fika och shopping och jag har dessutom nu äntligen skickat in alla papper om körkort.
Jag ska fasiken ha tagit körkortet innan sommaren är slut så enkelt är det!!!
Och jag tänker köra omkring i nån utav dom här bilarna =)

Ibland talar man verkligen inte samma språk. Då är det bra att ha ett lexikon, tydligen ska Lexin vara bra har jag hört, inte för att jag använder det men kan vara värt att titta på. Men när man väl har förstått varandra så känns det som en tung börda som lämnar bröstet och man kan andas fritt igen. När man vet vad som gäller och vad som är ok och inte ok, det är svårt att samsas när den ena gör vissa saker som inte den andra gör.

Varför räcker det inte bara med att tycka om någon och sen flyter saker på av sig själv? Måste man ställa krav och villkor på någon? Det blir ju bara helt fel??? Eller är det så att om man ger med sig för krav så är det att mötas på halva vägen? Även om det bara är den ena som ställer krav?

Om man tycker om någon vill man då inte bara vara med den personen?  eller kan man tycka om någon men ändå hålla andra dörrar öppna? Om man måste tala om för någon att:
-Jag vill inte att du träffar den och den, slutar då den berörda personen träffa dom andra av hänsyn till dig? eller för att han inte bryr sig om dom? Det är en stor skillnad.

Jag gillar inte att ställa krav på människor för jag vill se vad JAG betyder genom deras handlingar, väljer dom att träffa/dejta fler tjejer än mig samtidigt....tja... då är jag kanske inte så speciell för den personen, men om dom säger till mig:
 -Jag vill att du är bara med mig, ingen annan då vet jag att jag kanske inte bara är en leksak för dom att dom kanske tänker ta det vi har ett steg längre. Jag vet ju bara hur jag funkar, jag skulle aldrig involvera mig i flera personer samtidigt... men alla kan inte vara som mig.

Om en person får dig att känna dig speciell genom gulliga ord och söta meddelanden men sen får du veta att du inte är den enda som fått höra eller läsa sådana fina ord, tja då sänks din självkänsla ganska ordentligt, du var kanske inte så speciell trots allt...

Jag vill inte vara någon man träffar för det är "bekvämt" eller för att man vill "mysa" nångång då och då och att alla fina ord egentligen är tomma ord och sagda bara för att man kanske "ska" säga såna saker när man träffar nån...snacka kan vem som helst göra... men säga saker från sitt hjärta och med handling visa styrkan i de ord man säger det är en annan sak...  och om du inte är rädd för att bli sårad, betyder det då att du faktiskt inte bryr dig om du förlorar personen?

Jag blir så trött på mig själv.... Varför fick inte jag den där inbyggda genen som ALLA kvinnor verkar ha när det kommer till mat?

Vägen till mannes hjärta går ju genom magen sägs det så det är nog rätt kört för mig i så fall... Jag gör små tappra försök men när jag har avancerat från att kunna koka vatten till att försöka rosta en smörgås, ja då går brandvarnaren igång för att jag bränner den! Det är sant det har hänt...

Nej jag kan köra speedway, byta däck på en bil, vet skillnaden på etanol och metanol, vet att i en 2-takts motor blandar man oljan i bensinen och i en 4 takts motor är oljan i ett vevhus och massa andra onödiga saker men fixa lite käk verkar vara förjävligt svårt!

 Aaaaaaaaaaaaaaaaah!!!!!!!!!!!

 Har ni sett Dolce&Gabbanas reklam? Porrigt värre. Jag är inte helt säker på vad dom säljer... Provocerande JA! Gillar man det? hmm... jag är både för och emot...
Jag gillar bilder som väcker uppseende men jag är nog inte helt säker på vad dom vill förmedla med dessa bilder...

Ni har väll köpt årets majblomma?
Majblomman är Sveriges största barnhjälpsorganisation.

Dom arbetar för att förbättra barns villkor och bekämpa barnfattigdomen i Sverige. Deras vision är att alla barn ska få vara med och dela gemenskapen med sina kamrater i skolan och på fritiden.

Mikaela har (miss)lyckats att få sin dator heeeeelt knäpp så idag försökte jag hjälpa henne så gott det gick. Dessvärre är ju datan full men hundhår, juice, konstiga inställningar osv osv men efter ett par timmar så hoppas jag den är ok i alla fall... jag gjorde mitt bästa...

Sen kom Erika hit också så det blev lite matlagande och sen tittade vi på spårlöst... Det är verkligen ett sånt sorgligt program men jag KAN verkligen inte bli berörd av såna sorgliga ting... konstigt det där hur vissa saker kan få dig att gråta medan annat inte...

Mysiga Tindra va med oxå och lekte spöke i min säng så man höll på att garva ihjäl sig se själva... kan va jag som har taskig humor.... igen....

Med ett galet firande som började redan 18.30 i Porslinsfabriken på S:t Eriksplan en helt fantastisk lokal...

Maten var kanon (för dom som som åt fisk och skaldjur dvs) och tårtan bestod av mörk och ljus chocklad och hallon mousse ja det var verkligen en grym födelsedag...

Det roliga med stora middagar är att man alltid lär känna så mycket nytt folk i stället för att bara ha ett firande ute på krogen.
Vid 12 bar det i alla fall in till Nox, där festen fortsatte men när Nox stängde hade mina fötter fått nog och dom andra skulle dra till Solli och då kände jag att så bra är inte Solli att det är värt smärtan så det blev hem och sova...

I fredags hade Linda sin inflyttningsfest... och som alltid var det en massa god mat, jag tror vi rullade fram på slutet. Det var grillspett, fetaostbiffar, halloumi, sallad, tzatziki, vitlöksbröd osv osv ett enda stort grekiskt buffébord... dessutom så mkt sprit och vin att hon kunnat öppna ett eget systembolag =)
När kvälle blev natt så begav vi oss in till stan för en liten runda på Village men jag avslutade kvällen tillsammans med Linda redan vid 2 eftersom jag dessutom hade varit ute dagen innan och inte fått så mkt sömn.

En sån härlig valborg =)
Tjejerna Erika, Hanna, Mikaela och Tindra kom hem till mig vid 18,00 vi hade tänkt oss att inviga min innergård med lite grill... perfekt för Tindra också som kan springa löst... Massa tjejsnack heeeeeeela kvällen om allt mellan himmel och jord, tänk om killar visste vilka samtalsämnen vi tjejer avhandlar när vi är ensamma, det är knappast om vilket läppstift som är finast :P

Vid 00.30 drog vi oss in till stan för en vanlig runda, Rose en snabbis och sen Village som nu också har öppnat sin uteservering det är ju det bästa, dansa ute på sommaren till underbar musik... hoppas dom får tillbaka lite gäster nu när sommaren är på väg... Väl på Village hitta jag söta Isa som är tillbaka efter 3 månader i Brasilien och efter ett litet tag kom bröderna också, och Mirre och sen även Maryam & c/o det var hela gänget samlat =) Det är ju det bästa med Village, som en fritidsgård där alla känner alla =)

Först när klockan blev 6 på morgonen avrundade jag och Mikaela efter en måltid på Max...