Let me tell you a secret...
Har funderat ett par dar på några saker som sas förra helgen... Jag brukar inte vara så personlig i min blogg men nu tänkte jag göra ett undantag... Jag fick bla höra att jag är kall, att jag har svårt att släppa någon nära och jag fick frågan om jag var rädd för att bli sårad. Först tänkte jag inte så mycket på dessa ord men dom fastnade i bakhuvudet och gjorde sig påminda och fick mig att fundera...
Ja, jag är rädd för att bli sårad, jag har blivit det flera gånger, en gång tog mig hårdare än dom andra (tänker inte berätta vad som hände för ni skulle inte tro mig, men kan säga såpass mycket att av alla vackra ord du sa till mig, så var det lögnerna som du slängde i mitt ansikte som fick mig att gå) men rädslan för att bli sårad har aldrig hindrat mig från att våga chansa. Däremot har jag blivit starkare för varje svek jag upplevt från vänner och den jag hållt kär. Tyvärr har det även gjort att det tar tid innan jag släpper någon nära och jag kan uppfattas som kall och distanserad...
Jag är en kämpe, det har jag alltid varit... Jag kämpar tills det inte finns något mer att kämpa för och när den punkten är nådd har jag inga problem med att bara "walk away". När saker inte fungerar, oavsett om det är vänskap eller i en kärleksrelation och man har gjort allt, men ändå är man fast i samma spår så slutar det alltid med att man bara tär mer och mer på den lilla respekt som finns tills den också är borta. Jag finner ingen anledning att ha en närmre kontakt och relation med en person bara för att den "en gång i tiden" stått mig nära när man väl glidit isär. Men för den sakens skull behöver personen inte vara min ovän, jag har helt enkelt inget mer att säga eller att få ut av den personen. Ett ex sa en gång till mig:
-Sophia när man gör slut oavsett i en vänskap -eller kärleks relation då är det kapitlet klart och det finns ingen anledning att gå tillbaka och läsa, man vet redan vad som står där och hur det slutar.
Detta är något jag tog fasta på. Jag tror ett bra förhållande grundar sig på respekt, förståelse, passion och humor utan dessa byggstenar kan man inte bygga något som är hållbart.
Vissa människor är menade att göra ett gästspel i ditt liv för att ge dig lärdom, sen försvinner dom och lämnar dig en erfarenhet rikare oavsett om det är av det goda eller dåliga slaget... Livet är för kort för att vakna upp ångerfull. Tyck om människor som behandlar dig bra. Glöm dem som inte gör det. Livet sätter alla på sin plats. Tänk att allt kommer och händer av en anledning. Om du får en andra chans, ta den!! Ingen har sagt att livet är enkelt, bara att det är värt mödan.
Ja, jag är rädd för att bli sårad, jag har blivit det flera gånger, en gång tog mig hårdare än dom andra (tänker inte berätta vad som hände för ni skulle inte tro mig, men kan säga såpass mycket att av alla vackra ord du sa till mig, så var det lögnerna som du slängde i mitt ansikte som fick mig att gå) men rädslan för att bli sårad har aldrig hindrat mig från att våga chansa. Däremot har jag blivit starkare för varje svek jag upplevt från vänner och den jag hållt kär. Tyvärr har det även gjort att det tar tid innan jag släpper någon nära och jag kan uppfattas som kall och distanserad...
Jag är en kämpe, det har jag alltid varit... Jag kämpar tills det inte finns något mer att kämpa för och när den punkten är nådd har jag inga problem med att bara "walk away". När saker inte fungerar, oavsett om det är vänskap eller i en kärleksrelation och man har gjort allt, men ändå är man fast i samma spår så slutar det alltid med att man bara tär mer och mer på den lilla respekt som finns tills den också är borta. Jag finner ingen anledning att ha en närmre kontakt och relation med en person bara för att den "en gång i tiden" stått mig nära när man väl glidit isär. Men för den sakens skull behöver personen inte vara min ovän, jag har helt enkelt inget mer att säga eller att få ut av den personen. Ett ex sa en gång till mig:
-Sophia när man gör slut oavsett i en vänskap -eller kärleks relation då är det kapitlet klart och det finns ingen anledning att gå tillbaka och läsa, man vet redan vad som står där och hur det slutar.
Detta är något jag tog fasta på. Jag tror ett bra förhållande grundar sig på respekt, förståelse, passion och humor utan dessa byggstenar kan man inte bygga något som är hållbart.
Vissa människor är menade att göra ett gästspel i ditt liv för att ge dig lärdom, sen försvinner dom och lämnar dig en erfarenhet rikare oavsett om det är av det goda eller dåliga slaget... Livet är för kort för att vakna upp ångerfull. Tyck om människor som behandlar dig bra. Glöm dem som inte gör det. Livet sätter alla på sin plats. Tänk att allt kommer och händer av en anledning. Om du får en andra chans, ta den!! Ingen har sagt att livet är enkelt, bara att det är värt mödan.
Kommentarer
Postat av: Johanna
Jätte fint skrivet gumman!! Puss å kram
Trackback