Jag har funderat på det här med humor, humor betyder vätska eller livskraft på latin. ”Att vara vid sunda vätskor” innebär att man är i balans och ser på tillvaron och sig själv med en viss glimt i ögat. Men hur många människor gör detta? Hur många har förmågan att skratta åt sig själva? Om någon skämtar med dig, åt något du gör som går fel, eller helt enkelt har en liten hårdare jargong med dig blir man oftast lite sur fast man försöker dölja det.

Jag lider av så kallad "galghumor" galghumor är en viss typ av skämt som ofta har en mörk eller morbid anspelning med syfte att underhålla, jag kan skratta mig fördärvad åt folk som ramlar, snubblar, tappar saker, folk som inte är "normala" -normala enligt samhället men att sitta och dra Bellmanskämt är det tråkigaste jag vet. Detta innebär att jag lika ofta skrattar åt mig själv eftersom jag kraxar värre än den värsta olyckskorp, vem förutom jag fastnar i hissar, sätter mig i smuts med vita kläder, tappar knivar på fötterna och diverse klumpiga saker -jag antar att det är min karma som gör sig gällande.

Däremot förstår inte alla människor att jag faktiskt inte menar något ont, att det mesta jag säger sägs med ironi och jag gillar att driva med mig själv och andra, jag läste en status igår som fick mig att sitta och fnissa flera gånger under kvällen: "Hej alla barn nu är de barnprogram, tittar här var farbror Frej tar fram, 60 000 blattar utan lokal så har vi fixat en Malmöfestival!" en text som flörtar med rasismen men som ändå är rätt rolig. Skulle det finnas rasism om vi alla kunde acceptera varandras olikheter och skratta åt dessa knasiga saker vi anser att alla andra gör i stället för att fördöma dom? För jag tror såhär, det vi fördömer hårdast är nog det som vi egentligen gärna skulle vilja ha...

Om alla dessa människor med fördomar slutade titta snett på kvinnan med slöja och i stället tänkte att ja så där ser vi och våra barn också ut på påsk...

Om alla som gnäller på svenskar och deras "lössläppthet" istället kunde fundera på hur jäkla nice det vore om deras kvinna hemma i burka var helt kinky och gick näck under den.

Om dom som fördömer alla dessa "bimbos" istället kunde erkänna att dom faktiskt också vill ha en levande barbiedocka hemma.

Så låt oss i stället se det positiva och roliga i att alla människor är annorlunda, ha lite förståelse och ta saker med en nypa salt, hur kul skulle det vara om alla var precis likadana? (Tja om inte alla var som jag då förstås)