Förlåt tjejer, men lever ni bara för killars skull?
Jag brukar surfa runt på en del bloggar och vart jag än läser så är det hjärtesorg hit & dit, dejter som går åt skogen, match.com osv osv även i min egen vänskapskrets så nu tänker ge en rejäl spark i rumpan till alla dessa tjejer som lever sitt liv efter killar. Dom vars liv inte har nån mening om dom inte har en pojkvän, dom som säger att "jag är inte bra på att va singel", dom som måste dejta 47 stycken samtidigt för att må bra, eller dom som glömmer sina vänner totalt när dom går in i ett förhållande eller har nån på "G"SJÄLVKLART är det väll underbart att finna kärleken och dela en tvåsamhet, absolut, det är inte dom jag syftar på utan dom som känner sig misslyckade och som inte tycker att dom har något värde om dom inte är konstant uppvaktade av någon. Eller dom som är i ett förhållande men hela tiden oroar sig för ditten och datten han sa så, gjorde så, varför då, vad gör han nu? osv...
Jag ska inte kasta sten i glashus, jag har också varit sån men vid dom tillfällena har det också funnits en orsak och ganska snabbt har det som jag och personen i fråga haft på gång avslutats snart där efter. Jag har faktiskt aldrig dejtat någon bara för att "ha" någon så att jag ska känna mig bekräftad. Om det redan från början inte funkar så kommer det inte fungera längre fram heller. Du kan inte "fixa" nått genom att ändra på den andra personen eller försöka ändra på dig själv, vi är alla olika individer med olika viljor man måste helt enkelt hitta den pusselbiten som passar ihop med just dig och tills du hittar den pusselbiten så kanske du skulle försöka lappa ihop dig själv istället för att få bekräftelse och tillfredställelse av massa killars uppmärksamhet.
Dansa, träna, träffa dina vänner, lär dig vara ensam, våga res ensam (man lär sig otroligt mkt om sig själv genom att göra det) ta körkort, eller som jag MC-kort och låt den rätta komma när det är meningen istället för att hysteriskt jaga efter någon.
Saker alla borde uppleva i sitt liv:
Utmana en rädsla
Uppnå minst en av dina drömmar (att gifta sig och skaffa barn räknas inte)
Se en värld som inte är "din"
Förlora (genom att förlora vet man hur bra vinsten smakar)
Var spontan och se var spontaniteten leder dig.
Bada naken =)
Bra sagt/skrivet Sophia!
Sedan jag var liten har jag vant mig vid ensamheten och låtit den bli min vän istället för ovän. Var ofta utanför i skolan och fick inte vara med och leka osv. Har rest och gjort mkt på egen hand och har inga som helst problem att göra saker själv och har inget behov av någon man i mitt liv nu, trivs som singel men om jag skulle träffa på rätt kille så skulle det ju vara trevligt van ha ett förhållande men jag är så van att vara ensam, tror det är därför jag klarar av livet som ensamstående mamma.
Har dock gjort misstaget att vara beroendee av någon kille som yngre och bönat och bett honom att stanna när han ville göra slut typ för jag kände då att jag inte ville bli ensam men nu vet jag bättre, har även gjort misstaget att välja det jag trodde var kärleken före vännerna och gett upp vänskap pga en kille.
Har alltid gjort sånt jag velat på egen hand, har jag velat resa så har jag gjort det och på egen hand, har även ett barn som jag tar hand om själv.
Det är aldrig bra att vara beroende av att någon annan ska göra dig lycklig, det är bara du själv som kan göra dig lycklig på riktigt.
Att älska och vara älskad tillbaka är det bästa som finns, den bästa berusningen som går att uppnå, men man måste även kunna vara lycklig och tillfreds på egen hand också. Tycker du är otroligt stark Malin som kommit till den insikten =)