Igår fick jag någon form av psykbryt delux... massa känslor som bubblade upp och till slut rann över... Massa skador har jag råkat ut för, ont i hela kroppen, stressigt som tusan på jobbet nu i julhandeln, alla jäkla poliser som springer i butiken hela tiden pga att vi är i en riskzon, tävlingen på Apollos sida som jag och Linda VERKLIGEN kämpar för, kylan som inte går att komma ifrån oavett om man är inne eller ute, personer som finns där och ger en hopp och sådana som inte finns där...

Rastlösheten kom sakta krypande...
Försökte sysselsätta mig...
Inget funkade tankarna snurrade på...

Jag funderade på om det finns människor som är snälla mot andra utan att själva tjäna på det? Det är inte alltid bra att vara snäll, ofta blir man utnyttjad och överkörd... men dom som är snälla är dom det för att känna att dom själva är lite bättre än andra? Eller skulle dom sträcka ut en hjälpande hand utan att tjäna på det själv? Utan att få känna att -Nu har jag gjort en god gärning.

Förvånandsvärt ofta är det de personer du minst av allt förväntar dig hjälp av som står där när det krisar, och dom du satte mest tilltro till är dom du inte ser vid din sida... Var all den godhet du såg bara ett spel? Vart är världen och människorna på väg? Vi krigar, slåss, hatar och diskriminerar, vi vill vara mest, synas mest, ha mest! Vi bedrar, luras och sviker allt för att hänsynslöst ta oss till toppen.