Har funderat på det här med tillfälligheter och ödet....
Man brukar ju säga att   "man talar om trollen"  när den man pratar om ringer eller dyker upp, och att  "världen är liten"  när man springer på människor man verkligen inte förväntat sig att möta. Eller när det händer saker man verkligen inte förväntar sig då är det lustiga tillfälligheter. Men vad är det som orsakar allt detta? Är det ödet eller är det vi människor? Vissa saker är så overkliga att man blir mörkrädd...

Mitt ex har en flickvän, dennes bror kontaktade mig på Facebook i början av sommaren. Är det en tillfällighet? Eller en ödets nyck? Eftersom jag inte visste vad flickvännen hette så förstod jag inte heller vem denna killen var, men Stockholm är litet och allt sprider sig och efter ett tag kan man lägga ihop ett och ett. Vad gör man då? Jag lät saker rinna ut i sanden...Men var det en tillfällighet? Världen är liten? Eller var det ödet som spelade mig ett spratt?

Var i karlstad i för nån vecka sen... Träffade en gammal skolkamrat och hans fru.... hans fru kom från Uppsala och det visade sig att vi hade flera gemensamma bekanta. Världen är liten?

Jag har en tjejkompis som jag lärde känna för ett tag sen. Vi lärde känna varandra mer och mer och man öppnar sig mer och mer också.... då visar det sig tillslut att hennes förra pojkvän är min kompis nuvarande pojkvän och har så varit i flera år, så han har alltså haft båda mina vänner som flickvänner... han gick snabbt från pojkvän till ex....

Sen har vi den Margita som levt med sin man Bosse i 30 år och en dag kommer hem och hittar en lapp på bordet där han säger att han inte tycker att dom passar ihop längre och att han vill skiljas... Passar ihop? Det har han inte upptäckt under 30 år eller? Nåja Margita tycker att så här får det inte gå till så hon frågar om han träffat nån annen eller så men det hävdar han bestämt att han inte gjort. Under ett års tid så bor dom ihop och försöker lappa ihop allt men när det inte fungerar börjar dom gå i familjeterapi... efter ett par gånger så kommer det fram att Bosse FAKTISKT hade träffat en annan men den kvinnan ville inte bli sambo så det är därför han han har bott kvar av bekvämlighet..
Dom går isär och Margita drabbas av deppression men efter tre år börjar hon repa sig, så på sin 60års kalas så ska hon åka till sin fest, men en hund springer ut i gatan och Margita svänger undan och kör då på en gammal dam som avlider... Så precis när Margita repat sig så blir hon orsaken till en annan persons död... ödets underbara ironi eller en tillfällighet?

Så finns ödet? Enligt Wikipedia, den fria encyklopedin så är Ödet sammanfattningen av de händelser, som en varelse upplever under sitt levnadslopp till lycka eller olycka. En människas öde bestäms av hela den mångfald inre och yttre orsaker, som påverka henne, hennes medfödda andliga och kroppsliga natur, de omständigheter, under vilka hon lever, och hennes egna av viljan ledda handlingar.

Det låter ju avancerat värre... kan man bara inte säga att Ödet är en uppkäftig jävel som gillar att ställa till det för folk? Som tycker det e himla trevligt att göra saker helt oförklarliga??? Ska man tro på ödet? Vad är ödet egentligen?