Jag har fått en del komentarer om att jag är en "Stureplanstjej" och varje gång jag hör det blir jag lika förvånad OCH lite irriterad... vad baserar folk detta påstående på??? Hur ÄR och SER en "stureplanstjej" ut? Varför klingar det negativt? Visst när jag ska gå ut och festa så håller jag mig kring stureplan... varför? Jo för jag gillar musiken som spelas där.... det är väll det enda oxå... Men jag bär inte Gucci från topp till tå... Jag har aldrig varit på Stockholms veckan på Gotland, inte i St Tropez och jag är inte förtjust i bratskillar med pappas kontokort...

Däremot så vet jag hur du tar dig ut ur en skog om du gått vilse... jag har gått en kurs i skepparexamen... jag älskar att läsa böcker... min svaghet är skor... min dröm när jag var liten var att bli veterinär men kunde inte bli det för jag började gråta varje gång nått djur dog på tv.... mina seriösa förhållanden har involverat en svensk motorcykel snubbe, en nazist (jag dumpade honom illa kvickt när jag insåg att han inte var så förtjust i mina multi-kulturella vänner) och en iranier... så inte en brats så långt ögat kan nå....men ändå påpekar folk gladeligen att jag är en stureplanstjej...

Är det rätt att döma folk för hur dom ser ut?
MIn vän Ibbe sa till mig sa igår att  "Utsidan ger insidan en chans" när jag påpekade för honom att det spelar ingen roll om en kille är vältränad eller inte för det är ändå insidan man fastnar för... men han kanske har rätt?

Jag har en vän, jättesöt i mina ögon...jättevältränad... tränar flera gånger i veckan....äter som man ska.... men faan så tråkig han e när man pratat med honom ett tag... kossorna i hagen ger mig mer intellektuell stimulans än vad han gör så jag måste nog faktiskt säga att Ibbe har lite rätt i det han sa, en person som attraherar dig till utseendet kanske har ett litet triumpkort men är det tomt i huvudet så blir dom inte långvariga....

Jag tycker att man ska försöka få tillbaka heta linjen som fanns när man var liten? Då fick man ju prata med folk och lära känna dom innan man träffades...