1. Alla människor vill först och främst bli älskade.

2. Får vi inte kärlek vill vi bli beundrade.

3. Blir vi inte beundrade då vill vi bli fruktade.

4. Och blir vi inte ens fruktade då vill vi bli hatade.

Men om vi psykologiskt fungerar lika hur kommer det sig att tjejer kan prata i telefon i timmar medan killar bara i någon minut och vad menar tjejer egentligen med det de säger?

Är det verkligen så stor skillnad mellan tjejer och killar? Jag tror det för när man går lite djupare in under ytan upptäcker man att tjejer och killar är två helt olika släkten.

Ta ett telefonsamtal som exempel.
Tjejer kan prata i något som kan mätas med en evighet i telefon. Om vad, kan man fråga sig. Jo, om precis allt och därmed egentligen ingenting. Att tjejer är bra på att prata, vet alla, men att de i timtal kan hålla ett samtal från att dö, är det dessvärre halva befolkningen som har svårt att förstå. (Jag kan själv erkänna att jag och Ann-Charlotte en gång pratade i 11 timmar i sträck i telefonen, gick jättebra att både duscha, se på tv, laga mat o allt annat samtidigt) Den andra delen av befolkningen är i sin tur väldigt bra på att hålla telefonräkningen nere. De vet hur man får fram det viktigaste i ett samtal och de vet även hur man avslutar det snabbt.

Om tjejer och killar pratar med varandra i telefon blir det många gånger ett väldigt konstigt samtal för de båda. Tjejen kan ringa utan någon speciell anledning för att fråga hur killen mår och berätta om hur hennes dag har varit, medan killen mest tycker att det känns dumt och obekvämt när tjejen pratar om massa onödiga grejer och inte vill något speciellt.